...
Hej!!
känner att detta är precis vad jag behöver just nu. Att ha någon stans att skriva exakt vad jag tycker och tänker.
Mycket har hänt mig på den senaste tiden, både på gott och ont.
bäst att börja med det positiva kanske :)
2008-05-28 plussade jag på stickan :)
det kom lite som en chock, men samtidigt inte. men glad belv jag :)
berättade för pojken min, och där kom det som en big chock. han visste nog inte om han skulle bli glad eller besviken. men vi bestämmde oss iallafall för att vara tysta om det. (SVÅRT)
2008-06-12 tog pojken min studenten, massa roligt, men ingen sprit för mig. och ännu då ingen som fattade varför jag varken drack eller rökte. (tog 2 bloss på hela dagen, och detta sista gången jag rökte)
Sakta men säkert berättade jag det för familjen och dom tog det faktiskt bra. mest nervös var jag nog för att berätta för min bror. men han blev glad. framförallt eftersom brorsan och hans fru ska ha en liten i november och syrran i december. :) alla 3 syskon inom 4 månader!!
någon gång under juli månad fick jag äntligen tummarna loss till att ringa till MVC. Fick en tid för inskrivning den 25/8 :)
.2008-08-15 började malmöfestivlen och dit gick man ju för att äta. vid detta laget så gick det inte så bra att dölja att det växte runt magen. många vänner fick reda på det och nu vad det bara till att se glad ut och berätta sanningen.
när det var dags för inskrivning hade jag gått så pass långt att jag tillochmed fick höra hjärtat slå på den lilla :D
2008-09-03 hände det magiska. ÄNTLIGEN dags för ultraljud :) såååå underbart det var. fick se liv i magen. plutten vääägrade visa ansiktet för mig, men visade dock könet OCH JAAAAG VEEEET =D
samma dag fick också gubbens föräldrar reda på det. bättre sent än aldrig. haha
ush. efter allt detta så känner jag att jag inte riktigt vill ta det negativa.
man kan egentligen undra hur man kan må dåligt efter att detta positiva händer i mitt liv. men dåligt mår jag iallafall.
Tankarna snurrar varje dag och man undrar om denna mardrömmen någonsin ska försvinna!?
Varför hände detta, du har bara försvunnit, 1 månad har gått och jag undrar varje dag när jag ska få krama om dig igen.
Livet är inte helt utan dig och jag känner verkligen hur något stort saknas i mitt hjärta och jag vet att bara du kan göra det helt igen!
JAG ÄLSKAR DIG!!
Lev livet varje dag som om det inte kommer något imorgon!
kram Sara
Du och jag :)
känner att detta är precis vad jag behöver just nu. Att ha någon stans att skriva exakt vad jag tycker och tänker.
Mycket har hänt mig på den senaste tiden, både på gott och ont.
bäst att börja med det positiva kanske :)
2008-05-28 plussade jag på stickan :)
det kom lite som en chock, men samtidigt inte. men glad belv jag :)
berättade för pojken min, och där kom det som en big chock. han visste nog inte om han skulle bli glad eller besviken. men vi bestämmde oss iallafall för att vara tysta om det. (SVÅRT)
2008-06-12 tog pojken min studenten, massa roligt, men ingen sprit för mig. och ännu då ingen som fattade varför jag varken drack eller rökte. (tog 2 bloss på hela dagen, och detta sista gången jag rökte)
Sakta men säkert berättade jag det för familjen och dom tog det faktiskt bra. mest nervös var jag nog för att berätta för min bror. men han blev glad. framförallt eftersom brorsan och hans fru ska ha en liten i november och syrran i december. :) alla 3 syskon inom 4 månader!!
någon gång under juli månad fick jag äntligen tummarna loss till att ringa till MVC. Fick en tid för inskrivning den 25/8 :)
.2008-08-15 började malmöfestivlen och dit gick man ju för att äta. vid detta laget så gick det inte så bra att dölja att det växte runt magen. många vänner fick reda på det och nu vad det bara till att se glad ut och berätta sanningen.
när det var dags för inskrivning hade jag gått så pass långt att jag tillochmed fick höra hjärtat slå på den lilla :D
2008-09-03 hände det magiska. ÄNTLIGEN dags för ultraljud :) såååå underbart det var. fick se liv i magen. plutten vääägrade visa ansiktet för mig, men visade dock könet OCH JAAAAG VEEEET =D
samma dag fick också gubbens föräldrar reda på det. bättre sent än aldrig. haha
ush. efter allt detta så känner jag att jag inte riktigt vill ta det negativa.
man kan egentligen undra hur man kan må dåligt efter att detta positiva händer i mitt liv. men dåligt mår jag iallafall.
Tankarna snurrar varje dag och man undrar om denna mardrömmen någonsin ska försvinna!?
Varför hände detta, du har bara försvunnit, 1 månad har gått och jag undrar varje dag när jag ska få krama om dig igen.
Livet är inte helt utan dig och jag känner verkligen hur något stort saknas i mitt hjärta och jag vet att bara du kan göra det helt igen!
JAG ÄLSKAR DIG!!
Lev livet varje dag som om det inte kommer något imorgon!
kram Sara
Du och jag :)
Kommentarer
Trackback
